Hej hjärtisar!
Hur mår ni? Jag känner lite att musten gått ur mig just nu. Jag är såå trött. Benjamin har två små tänder på väg ut och dessa två verkar vara riktigt jäkliga för honom. Stackars älskling ♡ Det blir många uppvak om nätterna, han ligger och skruvar sig länge och kommer inte till ro. Blir ledsen emellanåt också och gnider sig i munnen. Om dagarna är han pigg och glad men han vill vara i famnen större delen av tiden och är även lite extra grinig imellanåt. Lite tufft för oss båda just nu.
För tillfället är jag glad att jag fortfarande ammar om nätterna för det räddar mig några gånger per natt då jag kan somna om honom med amningen. Det går betydligt fortare än att natta om honom på annat sätt. Dock känner vi att det snart får vara nog med att äta på natten. Jag tror egentligen inte att han hade behövt äta för att han är hungrig, han får numera en portion gröt precis innan han ska somna så mätt är jag ganska övertygad om att han är. Men amningen är hans tröst och trygghet på natten när han vaknar och är ledsen och detta är ju självklart en vana för honom. Jag tror dock att det snart är dags för oss att ta striden, från vad jag hört så brukar det ta 2-3 nätter att vänja av de små liven med att äta på natten oavsett om dem ammas eller äter flaska. Och det är en strid vi måste ta. Det kommer säkert bli tufft men jag tror att han är redo för det nu, det känns så. Även jag börjar känna mig redo. Vi får se när vi börjar försöka med detta men inom några veckor tänker jag iallafall. Nu måste bara detta ömma tandkött gå över först innan vi börjar med några förändringar.
Har ni några erfarenheter av det här med att vänja av med amningen på natten? Har det varit tufft? Eller lättare än ni trott kanske? Dela gärna med er – jag blir jätte glad för alla tips jag kan få.
Nu ska denna trötta mamma krypa ner bredvid mina älsklingar.
KRAMAR
♡
Senaste kommentarer