Efter att ha pratat ytterligare lite med sovcoachen Amanda så har några bitar till fallit på plats angående det här med sömnen. Tänk så mycket man inte visste… Amanda har förklarat nu att alla uppvak hos bebisar inte enbart har med associationer att göra. Bebisar bearbetar alla sina känslor under natten. Känslor som oftast inte kommer upp till ytan under dagtid. När kvällen och natten närmar sig så öppnas locket till burken där barnets alla känslor gömmer sig. Det finns alltid en orsak till barnets alla uppvak och barnet gråter aldrig utan anledning. Den orsaken är svår att fastställa då dem små inte kan berätta för oss vad dem känner. Om alla grundläggande behov är tillgodosedda, mätt mage, torr blöja osv och barnet trots det gråter, då beror det på en känsla som barnet behöver ge utlopp för. Det kan vara allt från ett jobbigt minne/känsla från förlossningen som inte bearbetats till separationsångest eller allmän frustrationkänsla.
Det är alltså de känslor hos barnet som inte har bearbetats under dagen som kommer upp till ytan under natten och det är dessa känslor som speglas i ett barns sömnmönster. För att förbättra sömnen är det därför bra att hjälpa barnet att öppna locket på dagtid och ge honom/henne möjligheten att släppa på oro och spänningar.
Det bästa sättet att göra detta på är genom lek och ”support crying”, vilket innebär att man håller om barnet när han/hon gråter, lyssnar, stöttar och ger kärlek igenom känslan.
Lekar som är bra för att hjälpa till med detta kan vara allt från tittut till hoppa, dansa, busa med gosedjur etc. Allt egentligen som får barnet att skratta. Dessa lekar är bra att leka i sängen där barnet ska sova på natten. Allt för att avdramatisera det som kan upplevas som jobbigt vid läggning och på natten.
Och vad gäller vår Benjamin så tror jag att han har lite separationsångest 🙁 De senaste veckorna har han börjat tro ibland att jag typ ska lämna honom och han blir då sååå ledsen. Det räcker jag lämnar rummet för att hämta något i rummet bredvid i 5 sekunder så blir han direkt ledsen och så fort jag kommer tillbaka så blir han direkt glad igen. Allt sådant här är värst på kvällarna men kan även vara lite så på dagen också ibland. Nu precis innan han skulle sova så skulle jag bara gå på toaletten och David höll honom i famnen. När han då såg att jag ”försvann” in på toaletten så blev han jätte ledsen och grät tills jag kom ut igen. Åka bil på dagarna går hur bra som helst men åka bil på kvällen är iiiiinte kul för tillfället. Han får panik när jag stänger hans bildörr och går runt bilen för att sätta mig vid ratten. Bilfärden blir en gråtfest och han blir inte lugn förrän han ser mig öppna bildörren till där han sitter. Och skötbordet ska vi inte tala om. De senaste veckorna är det en pers att byta blöja och ta på pyjamas vissa dagar. Han gråter hysteriskt när jag lägger honom där, gråter som om vi hade övergivit honom. Lille älsklingen, inte kul om han bär runt på dessa hemska känslor och är rädd att bli lämnad ❥ Så nu blir det till att försöka hjälpa honom så gott det går att bearbeta sina känslor på dagarna så han får sova riktigt gott om nätterna. Jag ska prata mer med Amanda imorgon och få fler tips på hur man kan göra detta på bästa sätt. Hoppas det funkar ❥
KRAMISAR
❥
Intressant set du skriver, och tror verkligen det ligger något i det. Nu minns jag inte exakt hur gammal B är, men tror de är ca 2 månader mellan våra och vi är just nu i början på femte utvecklingssteget som kallas relationsfasen (eller något liknande, både vad de gäller att något kan va i/över/under/vid sidan av något och avstånd mellan mamman och barnet själv. Sägs vara en jobbig fas, men självklart individuellt hur de påverkas. Jag kan knappt sätta mig upp om jag ligger brevid henne i soffan/sängen eller gå iväg. Så jobbigt. Och ja, hon lan vakna halvt och göra ett riktigt illtjut på kvällar/nätter men blir oftast lugn ich somnar om man lägger sig brevid (så skönt att hon sover i våran säng). Detta med separationsångesten är nog som värst i den åldern B är i men som tur är blir det bättre. Kan varmt rekommendera appen wonder weeks, mitt i prick många gånger även om jag upplever att vi är några dagar före tidsmässigt 🙂
Hur har det gått med sömnen?
Åh, då är vi inte ensamma alltså. Små hjärtan <3 så hemskt dem ska behöva känna så. Hoppas det snart går över. Tack för tipset om appen, ska ladda ner den omedelbart 🙂 Sömnen är det helt okej med. Kunde varit bättre med helt okej. Kramisar <3