Idag blir vår lille älskling 10 veckor gammal. Jag minns det som igår när han gjorde entré och tog oss med storm, och samtidigt känns det som att han alltid varit med oss. Vår fina lille kille med mörkblå ögon, ljusbrunt hår, världens sötaste dubbelhaka och den goaste pussmunnen i världen. Han är så fantastisk och det finns inget jag är mer stolt över än honom.
Det är en snäll liten kille vi har fått, han är oftast glad och nöjd. Är han hungrig är det dock mat NU som gäller och kvällarna har varit lite av hans oroliga period. De har bestått av en del gråt och amma amma amma. Detta har dock vänt lite nu vid ungefär 2 månader och det går betydligt lättare. Är han ledsen på kvällen är det oftast att han är övertrött och har svårt att komma i ro. Mycket närhet vill han fortfarande ha på kvällen men är mestadels nöjd sålänge han får vara nära och upp och gå med honom i famnen är det som funkar bäst.
På nätterna sover han oftast väldigt bra (något vi hoppas ska hålla i sig). Han brukar somna vid bröstet runt 21-tiden när jag ammar i soffan och sedan lägger vi in honom i sängen när vi lägger oss vid 22-tiden. Han sover i vår säng och oftast sover han vidare när vi lägger ner honom. Ibland vaknar han och då lyfter jag upp honom och vyssar honom till sömns, om inte det funkar så ammar jag lite till i sängen tills han somnar. Helst vill han ligga ansikte mot ansikte med sin mammi, då sover han som bäst. Sedan sover han antingen till ca 03.00, får då ny blöja och mat och somnar sedan om direkt igen. Sover då vidare till ca 05.00 och får då mat igen och sover sedan till runt 07.00 då vi går upp. De senaste nätterna har han dock endast vaknat en gång för mat, runt 04.30 och sover sedan till ca 06.00 eller 07.00 men detta vågar jag knappt hoppas att det ska hålla i sig men vi håller tummarna. Det är ju helt underbart isåfall. När han vaknar på morgonen är han som allra gladast och ligger i sängen och ”snackar” och ler mot oss med hela ansiktet. De där leendena alltså, det bästa som finns.
På dagarna sover han lite sisådär. Ibland om jag har tur blir det något lite längre sovpass under dagen, mellan 1,5 – 2,5 timme men sedan blir det mest korta powernaps på max 30 min. På dagen sover han oftast på oss, vi har väldigt svårt att lägga ifrån oss honom på dagarna när han sover, då vaknar han direkt. Vagnen funkar ganska bra, så länge den rullar och i den kan han också somna, men sover då oftast bara en kort stund. Stannar man vagnen brukar han också vakna direkt. Så det gäller att ha tempo och gärna lite guppigt underlag. Singel eller kullerstenar är det bästa.
Bärselen (vi har Miracle från Babybjörn) har varit min räddning många gånger. Eftersom han tycker om att vara nära och man samtidigt behöver fixa lite saker här hemma ibland så är den toppen. Bebis får vara nära och samtidigt har jag två händer igen. Han somnar dessutom väldigt bra i den så ibland när han blir lite gnällig på dagarna och jag märker att han är trött så sätter jag honom i den och då brukar han somna efter några minuter. Han sitter även mycket i sin babysitter om dagarna och är nöjd i den ganska långa stunder vilket är skönt så jag kan duscha, laga mat, bädda sängen osv. Han sitter hellre i sin sitter och tittar på vad jag gör än att ligga i sitt babygym, haha!
Jag helammar och har gjort hela tiden, detta funkar bra och det är jag jätte glad och tacksam för. Han växer bra och bröstet är ju så mycket mer än bara mat – tröst, trygghet och närhet och jag är glad att fri amning uppmuntras. Man har ju fått höra en del från den ”äldre” generationen att man ska dra ut på matningarna till var 3-4 timme och att man bara ska amma max X antal minuter osv. Detta är ju sååå emot dagens instruktioner och det är tur man vet bättre än att lyssna på dessa ”råd”. Varje barn har sin rytm och det gäller att lära känna sitt barn så man hittar denna tillsammans.
Hur går det för er och era små? Berätta gärna!
Många kramar
♡
Senaste kommentarer